Kort på svenska

Bedrägeriförsök kan ske nästan var som helst. Kriminella använder sig av till exempel e-post, sms, sociala medier, webbplatser och telefonsamtal för att få tag på nätbankskoder och kortuppgifter eller för att lura mottagaren att göra en inbetalning till bedragarens konto. Med hjälp av dessa råd kan du skydda dig mot bedrägeriförsök. Spara tipsen för kommande behov!

UNDVIK ATT BLI LURAD!

BEGRUNDA FÖLJANDE FRÅGOR INNAN DU AGERAR PÅ ETT ERBJUDANDE ELLER MEDDELANDE SOM VERKAR DET MINSTA SUSPEKT:

  • Från vilken mejladress/vilket riktnummer kom meddelandet?
  • Var meddelandet väntat?
  • Skulle en finländsk myndighet kommunicera så här?
  • Finns det skrivfel i texten eller är den språkligt besynnerlig?
  • Är det här erbjudandet för bra för att vara sant?
  • Varför vill de att jag ska agera snabbt?

Gör så här om du misstänker att du har blivit lurad:

  • Kontakta först bankernas spärrtjänst för att spärra bankkoder och kort (24/7) eller din egen banks kundtjänst. Genom att agera snabbt kan du i bästa fall förhindra eller åtminstone begränsa skadan.
  • Gör en brottsanmälan till polisen.
  • Det hjälper att prata med någon annan om vad som hänt. Vem som helst kan bli offer för bedrägerier och det är inget att skämmas för. Tveka inte att söka hjälp av dina närstående eller professionell hjälp vid behov.

EXEMPEL PÅ BEDRÄGERIER:

  • Bluffmejl eller -sms
    Bedragarna försöker få tag på bankkunders nätbankskoder eller kortuppgifter. Vanligen kommer meddelandet i någon pålitlig avsändares, t.ex. postens eller polisens, namn. I meddelandet påstås ofta att man upptäckt ett bedrägeri eller misstänkta transaktioner på kontot.
  • Placeringsbedrägeri
    Bedragaren presenterar per telefon eller mejl ett enastående, unikt placeringserbjudande som ger toppenbra avkastning. Till en början ser ”placeringen” ut att ge bra avkastning och offret uppmuntras att investera mer och mer. Det slutar med att bedragarna försvinner med alla placerade pengar.
  • VD-bedrägerier
    I dessa fall ger sig bedragaren ut för att vara verkställande direktör och uppmanar mottagaren ofta via mejl att snabbt göra en transaktion. Bedragarna har eventuellt förfalskat direktörens mejladress och till och med kunnat söka fram personliga uppgifter på sociala medier för att låta mer trovärdiga.
  • Romansbedrägerier
    Bedragarna söker sina offer i till exempel dejtingtjänster eller sociala medier. Offret faller för bedragarens smicker och när bedragaren vunnit offrets förtroende börjar hen be om pengar för olika behov. Det kan gå en lång tid innan bedragaren för första gången ber om pengar och därför inser offret inte att hen blir lurad.
  • Kopierade webbsidor
    Bluffsidorna är ofta skickligt gjorda och är inte alltid lätta att särskilja från t.ex. bankens eller myndighetens egna webbsidor. Man kan hamna på en bluffsida till exempel när man gör en sökning via en sökmotor och i värsta fall ger man då sina bankkoder till bedragare.
  • QR-kodsbedrägerier
    Bedragare gör QR-koder och påstår att de leder till något positivt, kanske ett bra erbjudande. Men faktum är att länken i koden leder till en bluffsida som fiskar efter bankkoder och andra uppgifter. En QR-kod är en länkruta som avläses med hjälp av kameran i mobiltelefonen.